16 timmar kvar

Om 16 timmar sitter jag på flygplanet mot Paris, och därefter vidare mot San Diego. Jag insåg först imorse att det verkligen var dags, och känner hur ångesten kryper i kroppen. Jag ser oerhört mycket fram att vara där borta, det är resan dit som skrämmer mig. Jag är livrädd, bokstavligt talat. Jag börjar känna att nää, jag skippar det. Enbart för att resan dit är så himla otäck.

Flygplan i allmänhet har varit en stor rädsla för mig sedan 2001. Jag är rädd för att något ska gå fel. Maktlösheten, paniken. Det har man inte en chans att överleva. Men framförallt skrämmer det mig att vara på flygplatsen. Att hitta rätt, att göra fel, jag vet ingenting om det där. Jag har aldrig behövt veta det. Istället har jag bara undvikit att flyga så gott det går. Och nu ska jag åka själv, blir inte ens körd dit och får den lilla hjälpen i Göteborg.
 
Väskorna är packade, och jag tror att jag fått med mig allt. Om inte annat går det nog att köpa där med. Pirates har planerat massa kul grejer för oss att göra, så  jag kommer nog vara sysselsatt. Så jag får försöka tänka på destinationen. Ignorera det faktum att jag ska resa i 18 timmar, för när jag väl kommer dit så kommer jag ha en fantastisk tid.

Nu kom sommaren lagom till Sverige också, haha, är säkert höst igen när jag kommer tillbaka ;) just my luck. 

Nej, nu ska jag hämta passet och lägga ner det innan jag glömmer det. Ni får ha det gott bloggläsare. Snart så, så kommer det bli massa kul uppdateringar om resan.

XoXo Serice