Sanningen om att vara smal

Om man är smal så är det okej att säga att du är mager, benig och behöver gå upp i vikt. Det är okej att ifrågasätta vad du äter, hur mycket du motionerar, ifall du är "sjuk".

Sanningen är den, att det inte är okej. Inte någonstans. Det är inte okej att säga till mig att jag är mager, det är inte okej att säga åt mig att jag måste äta mera. Jag skulle aldrig få för mig att säga till en överviktig person att han/hon är tjock, jag skulle aldrig få för mig att säga att han/hon måste äta mindre. Så varför räknas det som okej att picka på en som är smal? Som om det inte är minst lika ohälsosamt för en person att vara för mager, som att vara för överviktig. 

Ja, jag är 172 centimeter lång, och ligger i runda slängar på 50-55kg. Detta ger fortfarande ingen rätt att om och om igen påpeka för mig att jag är tunn. Vad du inte vet är kanske att en underviktig person gör ALLT i sin makt för att gå upp i vikt. Han/hon kanske går till dietist, köper dyra proteindrinkar och liknande. Men ändå inte KAN gå upp i vikt. Jag har en bra förbränning, jag har dålig aptit pga stressen som jag är utsatt för. Att vara såhär tunn är inget jag VALT, även om jag hellre ser mig själv mager än tjock. Mitt mål under 2015 är att bygga muskler, och med det kommer jag att öka i vikt. Ett hälsosamt sätt att lägga på sig lite med andra ord.

Så jag ber er, alla som tar er rätten att döma mig för att jag är smal. Håll bara käften. Det hjälper inte er och det rör sannerligen inte mig ryggen. Men nästa gång kanske det är någon som ni gör illa med era ogenomtänkta kommentarer. 

Ska jag respektera er med övervikt, så kräver jag respekt i gengäld. Eller, hur skulle det se ut? Om jag gick runt och kallade folk för tjockisar? Hur mycket skit hade inte jag fått för det?

 

Kommentera här: