Tankar

 
Ibland så är det svårt att vara mamma. Att hela tiden sätta mina barns välbefinnande över mitt egna. Speciellt tufft kan det vara när jag själv ligger sjuk. Klart de ändå vill vara på mig, runt mig. Att ta den sista energin man har till att ställa sig att laga middag till dem, till att se till att de inte börjar bråka. Nu är jag tacksam över att mina barn till 90% ÄR bra kompisar. De kommer överens och tjafsar faktiskt inte särskilt mycket. Men ja, dom där 10% kan vara VÄLDIGT jobbiga en dag när man är trött, när jobbet varit ansträngande. 

Jag väljer hellre att dedikera mig till mina barn, det får mig att sluta tänka på mig själv, mina problem. Med dem behöver jag inte fundera på om jag valt rätt inför framtiden. För dom är min framtid oavsett vad jag väljer. 

Tittar på många föräldrar i min omgivning som inte kan skicka iväg sina barn till förskolan fort nog. Barnen ska läggas tidigt, varje kväll. Så de kan få egentid. Vad det nu är? Förälder är något man väljer att bli, barnen väljer  inte er. Igår kväll var jag så tacksam för att Freja var vaken när jag kom hem 10, få mysa med henne en halvtimma innan jag la henne i sängen. Vem behöver egentid när man kan få kramas med sin 2 åring? 

Jag älskar att vara mamma, och varje dag försöker jag vara den bästa mamman till mina barn.


Kommentera här: