Vab

Vård av barn är något som alla småbarnsföräldrar är bekanta med. Speciellt under vinterhalvåret. Det känns som om barnen precis hunnit bli friska innan de blir sjuka igen. Denna vintern har jag ändå varit lyckligt lottad med friska barn mestadels av tiden. 

Jag var alltid sån innan, att jag tyckte föräldrar vabbade för lite. Att de skickade tillbaka sina barn för snabbt till förskolan igen. Att de hellre ville tillbaka och få full lön igen. Nu sitter jag själv här, att jag skickar tillbaka mina barn till förskolan innan de är helt friska, men inte för att tjäna mer pengar. Utan för mitt samvetes skull. För att mina kollegor ska slippa jobba övertid mer än nödvändigt. För så är det, det finns INGA vikarier, så det är vi som får täcka upp för varandra. 

Så varje gång jag vabbar så har jag dåligt samvete, fastän jag inte borde ha det. Jag är en förälder till två små barn som är mycket utsatta för sjukdomar. Då blir det vård av barn regelbundet. 

Jag vet att mina kollegor har förståelse, jag vet att de inte blir arga på mig, men jag vill inte att de ska behöva täcka upp för mina pass OCKSÅ, utöver deras egna. Tänk vad skönt om vi hade haft vikarier, då hade jag kunnat vara hemma, utan att känna skuld. 

Jag har fått helt underbara kollegor, och jag värdesätter er högt. Ni är värda er vikt i guld tjejer <3


Kommentera här: