Dataspel
Jag spelar dataspel.
Så nördig har jag blivit med åren. Det är en hobby som gett mig många nya bekantskaper, bra som dåliga. Jag har hamnat i konflikter, löst konflikter, och haft enormt kul. Steam (reklam reklam) är ett väldigt stort community, med många som spelar dagligen. Jag har "vandrat" runt i olika grupper, och har nu hamnat rätt. Med ett gäng mycket goa personer som får mig att skratta och må bra.
Men att vara en kvinnlig gamer är inte alltid så okomplicerat. På nätet är många rätt, på. Och killar lägger till mig enbart för att jag är en tjej. En del kan bli lite creepy och då brukar jag blocka och radera. Orkar inte med sånt. Sen finns det guldkorn, som inte behandlar mig annorlunda för att jag är tjej. Utan som behandlar mig som alla andra. Nog för att det är skönt att glida på ett bananskal ibland, att folk har mer överseende med misstag just för att jag är tjej. Men efter ett tag blir det tröttsamt.
Genom dataspelet, Left 4 Dead 2, som jag spelat nu sen 2011, har jag fått flera goa vänner. Bland annat en av dem som står mig väldigt nära. Han åkte till Sverige i somras och umgicks med mig en vecka, och nu är det min tur att åka till honom. Minns fortfarande hur svår han var att prata med i början, jag kämpade målmedvetet på och skrev ett par gånger i veckan. Och i slutändan lönade det sig. Jag fick en fantastisk vän <3 .
Thanks James for being such an awesome friend that always stand by my side, making me feel stronger and that I'm never alone. Thanks for being a star in the dark.
Varför började jag spela? Jo, för när man får barn så blir man rätt begränsad. Du kan inte bara sticka iväg spontant en vardagkväll, eller helgkväll. Och roa dig med vänner. Och teven är rätt trist att titta på. Så då blev det dataspel, sitta och spela på kvällarna när barnen sover. Perfekta nöjet. Att det är socialt är bara en bonus. Spelar inte singelplayer spel, aldrig. Då ser jag hellre på teve, lika osocialt det.
Sen att jag är BRA på det är bara en bonus.
#datanörd
Så nördig har jag blivit med åren. Det är en hobby som gett mig många nya bekantskaper, bra som dåliga. Jag har hamnat i konflikter, löst konflikter, och haft enormt kul. Steam (reklam reklam) är ett väldigt stort community, med många som spelar dagligen. Jag har "vandrat" runt i olika grupper, och har nu hamnat rätt. Med ett gäng mycket goa personer som får mig att skratta och må bra.
Men att vara en kvinnlig gamer är inte alltid så okomplicerat. På nätet är många rätt, på. Och killar lägger till mig enbart för att jag är en tjej. En del kan bli lite creepy och då brukar jag blocka och radera. Orkar inte med sånt. Sen finns det guldkorn, som inte behandlar mig annorlunda för att jag är tjej. Utan som behandlar mig som alla andra. Nog för att det är skönt att glida på ett bananskal ibland, att folk har mer överseende med misstag just för att jag är tjej. Men efter ett tag blir det tröttsamt.
Genom dataspelet, Left 4 Dead 2, som jag spelat nu sen 2011, har jag fått flera goa vänner. Bland annat en av dem som står mig väldigt nära. Han åkte till Sverige i somras och umgicks med mig en vecka, och nu är det min tur att åka till honom. Minns fortfarande hur svår han var att prata med i början, jag kämpade målmedvetet på och skrev ett par gånger i veckan. Och i slutändan lönade det sig. Jag fick en fantastisk vän <3 .
Thanks James for being such an awesome friend that always stand by my side, making me feel stronger and that I'm never alone. Thanks for being a star in the dark.
Varför började jag spela? Jo, för när man får barn så blir man rätt begränsad. Du kan inte bara sticka iväg spontant en vardagkväll, eller helgkväll. Och roa dig med vänner. Och teven är rätt trist att titta på. Så då blev det dataspel, sitta och spela på kvällarna när barnen sover. Perfekta nöjet. Att det är socialt är bara en bonus. Spelar inte singelplayer spel, aldrig. Då ser jag hellre på teve, lika osocialt det.
Sen att jag är BRA på det är bara en bonus.
#datanörd